Trots att allt fler människor flyger idag jämfört med tidigare, så är det allt färre som omkommer.
2016 blev ett av de säkraste åren någonsin.
I Europa och Nordamerika så omkom INTE EN ENDA PERSON i tyngre luftfart!
I hela världen omkom 325 människor.
De som omkom gjorde det i Sydamerika, Ryssland och i Afrika samt på mindre flygplan i Asien.
Totalt i världen flög över 3 700 000 000, alltså 3,7 miljarder människor på 35 000 000, det vill säga 35 miljoner flygningar.
Flygning är det i särklass säkraste transportsättet.
fredag 18 augusti 2017
fredag 19 april 2013
En liten solskenshistoria
Vi kan kalla henne för Marianne.
Hon är en en välutbildad och proper kvinna i medelåldern.
Väletablerad i ett akademiskt yrke.
Plötsligt under vårt samtal kommer en spontan kommentar från hjärtat;
-"Jag är inte flygrädd längre", säger hon och ler brett.
Tidigare var jag flygrädd. Jag hade många olika rädslor.
Jag var orolig för mina barn och jag var rädd för lite av varje.
Sedan, för några är sedan så kraschade jag. Hela livet förändrades.
Det var i samband med att det blev kris på jobbet.
Det var stora omorganisationer och jag klarade helt enkelt inte av det.
Jag mådde väldigt dåligt, både kroppsligt och själsligt.
Det har tagit lite tid, men idag är jag mycket starkare som människa.
Jag är inte längre rädd och det känns helt fantastiskt!
Jag kan bara säga:
- Våga gå ut i livet!
Jag önskar er alla lycka till!
Hon är en en välutbildad och proper kvinna i medelåldern.
Väletablerad i ett akademiskt yrke.
Plötsligt under vårt samtal kommer en spontan kommentar från hjärtat;
-"Jag är inte flygrädd längre", säger hon och ler brett.
Tidigare var jag flygrädd. Jag hade många olika rädslor.
Jag var orolig för mina barn och jag var rädd för lite av varje.
Sedan, för några är sedan så kraschade jag. Hela livet förändrades.
Det var i samband med att det blev kris på jobbet.
Det var stora omorganisationer och jag klarade helt enkelt inte av det.
Jag mådde väldigt dåligt, både kroppsligt och själsligt.
Det har tagit lite tid, men idag är jag mycket starkare som människa.
Jag är inte längre rädd och det känns helt fantastiskt!
Jag kan bara säga:
- Våga gå ut i livet!
Jag önskar er alla lycka till!
tisdag 12 mars 2013
Intervju med Linda
"Vad skönt det är att jag inte längre är så flygrädd!"
-"Åh, vad skönt det är att jag inte längre är så flygrädd!" säger Linda med ett brett leende på läpparna och sjunker ned på sin stol. Hon är solbränd, just hemmkommen från Thailand.
Förut brukade jag inte vara så flygrädd, säger hon, men sedan för några år sedan så hände något då vi flög hem från Thailand. Det var turbulent där ute, jag tittade ut på vingarna.... Maten kom och sedan var det kört.
Jag såg hur vingarna rörde sig och jag förstod vilka krafter det är som är inblandade.
Efter det så blev jag, ja... smått hysterisk.
Vad har du gjort för att inte vara så rädd? frågar jag.
Ja, säger Linda, det är bara att försöka tänka logiskt.
Det är ju mycket större risk att drabbas av en bilolycka, än att hamna i en flygolycka.
Men, det är inte helt lätt att inse det. Det är så abstrakt.
Man får helt enkelt skärpa till sig.
Hjärnan är finurlig. Låter man tankarna och fantasin härja fritt så kan den hitta på vad som helst.
Man får helt enkelt inte tänka på olyckor. Gör man det så blir man rädd.
Det handlar om att inte ha kontroll. Jag tycker inte om att åka båt heller igentligen,
men jag tror att kaptenerna kan mer än vad jag kan om detta, så jag tror att de vet vad de gör.
Störtar man så störtar man...
Jag är dock fortfarande på spänn när jag skall flyga, men jag låter mig inte bli rädd.
En gång så tittade jag upp i taket. Jag fick se hur det var vattendroppar som kom ut från taket.
Va? Läcker planet? Undrade jag...
Det är bara kondensvatten sa min sambo, vatten från fuktig luft som avsätter sig på den kalla ytan på kabinens insida. Jag fick en förklaring. Jag tittade länge på dropparna för att se om de blev fler, men det blev de inte.
Förra året så flög jag ganska mycket, och det gick bra.
En gång så kom vi till Thailand. Vi hade flugit länge och vi skulle sedan fortsätta att flyga inrikes.
Det var ett mindre propellerplan. Jag var dock så trött att jag inte orkade vara rädd.
Störtar vi så störtar vi. Men vi kom fram.
Jag tycker inte om att sitta vid vingarna. jag tycker inte om att titta på dem.
Var skall man egentligen sitta i ett flygplan? Frågar hon mig sedan.
Ja, säger jag, det har gjorts studier på det, men det går inte att säga något generellt.
Det beror alldeles på vad det är för typ av olycka, säger jag.
Jag sätter mig inte i vilket flygplan som helst, säger hon.
Jag frågade en granne, som är privatflygare.
Han sa att man bland annat skall undvika att flyga med flygbolag från Afrika och Ryssland.
Har du något annat knep? frågar jag.
Nej, egentligen inte. Jag försöker bara att slappna av och tänka logiskt.
Så brukar jag också titta på flygvärdinnorna. Om de ser lugna ut så blir jag också lugn.
-"Åh, vad skönt det är att jag inte längre är så flygrädd!" säger Linda med ett brett leende på läpparna och sjunker ned på sin stol. Hon är solbränd, just hemmkommen från Thailand.
Förut brukade jag inte vara så flygrädd, säger hon, men sedan för några år sedan så hände något då vi flög hem från Thailand. Det var turbulent där ute, jag tittade ut på vingarna.... Maten kom och sedan var det kört.
Jag såg hur vingarna rörde sig och jag förstod vilka krafter det är som är inblandade.
Efter det så blev jag, ja... smått hysterisk.
Vad har du gjort för att inte vara så rädd? frågar jag.
Ja, säger Linda, det är bara att försöka tänka logiskt.
Det är ju mycket större risk att drabbas av en bilolycka, än att hamna i en flygolycka.
Men, det är inte helt lätt att inse det. Det är så abstrakt.
Man får helt enkelt skärpa till sig.
Hjärnan är finurlig. Låter man tankarna och fantasin härja fritt så kan den hitta på vad som helst.
Man får helt enkelt inte tänka på olyckor. Gör man det så blir man rädd.
Det handlar om att inte ha kontroll. Jag tycker inte om att åka båt heller igentligen,
men jag tror att kaptenerna kan mer än vad jag kan om detta, så jag tror att de vet vad de gör.
Störtar man så störtar man...
Jag är dock fortfarande på spänn när jag skall flyga, men jag låter mig inte bli rädd.
En gång så tittade jag upp i taket. Jag fick se hur det var vattendroppar som kom ut från taket.
Va? Läcker planet? Undrade jag...
Det är bara kondensvatten sa min sambo, vatten från fuktig luft som avsätter sig på den kalla ytan på kabinens insida. Jag fick en förklaring. Jag tittade länge på dropparna för att se om de blev fler, men det blev de inte.
Förra året så flög jag ganska mycket, och det gick bra.
En gång så kom vi till Thailand. Vi hade flugit länge och vi skulle sedan fortsätta att flyga inrikes.
Det var ett mindre propellerplan. Jag var dock så trött att jag inte orkade vara rädd.
Störtar vi så störtar vi. Men vi kom fram.
Jag tycker inte om att sitta vid vingarna. jag tycker inte om att titta på dem.
Var skall man egentligen sitta i ett flygplan? Frågar hon mig sedan.
Ja, säger jag, det har gjorts studier på det, men det går inte att säga något generellt.
Det beror alldeles på vad det är för typ av olycka, säger jag.
Jag sätter mig inte i vilket flygplan som helst, säger hon.
Jag frågade en granne, som är privatflygare.
Han sa att man bland annat skall undvika att flyga med flygbolag från Afrika och Ryssland.
Har du något annat knep? frågar jag.
Nej, egentligen inte. Jag försöker bara att slappna av och tänka logiskt.
Så brukar jag också titta på flygvärdinnorna. Om de ser lugna ut så blir jag också lugn.
söndag 6 januari 2013
DN Kultur om flygrädsla
Den 23 December, dagen före julafton 2012, hade Dagens Nyheter en stor artikel i DN kulturbilaga om flygrädsla. Under rubriken "Livrädd att flyga" berättar författaren och DN skribenten Aase Berg om sin flygrädsla och vägen bort ifrån den.
Hon berättar att hon, som så många andra, upplevde flygningen som spännande och rolig,,, sedan kom barnen. Hon beskriver också en skrämmande upplevelse där flygplanet träffades av ett åsknedslag.
Att flygplan drabbas av blixtnedslag är inte helt ovanligt, och brukar inte leda till några större problem.
"Min generella dödsångest sprungen ur föräldraskapets sårbarhet hade plötsligt förankrats i en enda, konkret företeelse".
Hon konstaterar också vidare att alkohol och lugnande medel inte är någon bra strategi för att bota flygrädsla. Hon beskriver också hur fantasin gör sitt till. Att frossa i flygolyckor av alla de slag, känns inte alls bra. Sådana tankar känner jag personligen att det är helt nödvändigt att bestämt slå ifrån sig, där uppe i det blå. Det tjänar inte något till.
En viktig sak som artikelförfattaren för fram är däremot vikten av att informera sina passagerare på ett sakligt och uppriktigt sätt. Att som kabinpersonal verka på ett proffesionellt och lugnt sätt är också av största vikt.
Efter en flygrädslekurs har artikelförfattaren nu kommit över sin flygrädlsa och ser fram emot en resa till USA.
Vägen till att bli fri från sin flygrädsla kan se ut på många sätt och är i högsta grad individuell. Ge inte upp! Du kan också komma över Din rädsla! Lycka till!
Hon berättar att hon, som så många andra, upplevde flygningen som spännande och rolig,,, sedan kom barnen. Hon beskriver också en skrämmande upplevelse där flygplanet träffades av ett åsknedslag.
Att flygplan drabbas av blixtnedslag är inte helt ovanligt, och brukar inte leda till några större problem.
"Min generella dödsångest sprungen ur föräldraskapets sårbarhet hade plötsligt förankrats i en enda, konkret företeelse".
Hon konstaterar också vidare att alkohol och lugnande medel inte är någon bra strategi för att bota flygrädsla. Hon beskriver också hur fantasin gör sitt till. Att frossa i flygolyckor av alla de slag, känns inte alls bra. Sådana tankar känner jag personligen att det är helt nödvändigt att bestämt slå ifrån sig, där uppe i det blå. Det tjänar inte något till.
En viktig sak som artikelförfattaren för fram är däremot vikten av att informera sina passagerare på ett sakligt och uppriktigt sätt. Att som kabinpersonal verka på ett proffesionellt och lugnt sätt är också av största vikt.
Efter en flygrädslekurs har artikelförfattaren nu kommit över sin flygrädlsa och ser fram emot en resa till USA.
Vägen till att bli fri från sin flygrädsla kan se ut på många sätt och är i högsta grad individuell. Ge inte upp! Du kan också komma över Din rädsla! Lycka till!
söndag 8 juli 2012
Start och landning
Det finns två moment under flygningen som är lite mer speciella och som man kan uppleva som annorlunda.
Kontrollerad flygning innebär att alla krafter som påverkar flygplanet är i jämvikt och i balans med varandra.
Den första fasen av flygningen, starten, innebär att ett stillastående flygplan börjar rulla på marken, och sedan att rullningen övergår till flygning. För att detta skall ske måste hastigheten genom luften öka tillräckligt för att vingarna skall få lyftkraft.
Motorernas kraft ökas gradvis och farten tas upp till flygfart.
Inflygning och landning innebär det motsatta. Från att flyga på hög höjd med hög hastighet skall höjden och farten gradvis minskas så att landningen kan ske lungt och stilla. Förberedelserna för landningen påbörjas alltså redan långt tidigare med inflygningen.
Starten är som en grandios öppning i en opera, en rock konsert eller som då vattenmassorna släpps på i ett vattenfall. Kraften släpps loss och vi trycks bakåt i sätet då farten ökar. Strax innan flygfarten uppnås så roterar vi, det vill säga nosen höjs och sedan flyger vi! Helt underbart!
Jag kan dock säga att det var en något märklig känsla första gången som jag satt i kabinpersonalens säte och startade baklänges. Man är ju van vid att tryckas bakåt i sätet under start, inte att åka framåt och hänga i säkerhetsbältet...
Som pilot är starten också fin. Man ser hur banan breder ut sig framför flygplanet. Vi får meddelande från tornet att vi har klart att starta. Långsamt drar vi på gasen till fullgas och vi accelererar längs mittlinjen av banan tills dess att vi har tillräcklig fart för att lyfta.
Landningen är också jättefin om det är lugnt och stilla.
En fin landning är som ljuv och vacker musik. Helt underbar!
Med ökande klaff- setting, succesivt minskande höjd och minskande fart så flyger vi in mot fältet.
Vi flyger in över banan med nosen något höjd och vi närmar oss marken. Själva utflytningen, då vi flyger på markeffekten över banan, innebär att luftkudden mellan vingarna och marken håller oss flygande medan farten minskar ytterligare vilket gör att landningen blir mjuk.
Vi landar på huvudhjulen först och sedan sänker vi nosen så att även noshjulet tar mark. Efter landningen går spoiers upp på ovansidan av vingarna för att ta bort lyftkraft, reversering med motorerna då luftströmmen vänds framåt för att bromsa upp flygplanet på banan. Vilken härlig känsla! Den sista bromsningen gör vi med hjulbromsarna, vi fäller in klaffarna och taxar stilla och försiktigt av banan in på taxibanan.
Om det blåser och / eller är turbulent så kan landningen upplevas som mer dramatisk, men kom då ihåg att det finns goda säkerhetsmarginaler så det är bara att ta det lugnt.
Ett litet tips: Följ långsamt med i flygplanets rörelser, spjärna inte emot utan bli ett med flygplanet.
Pröva att slappna av, på så vis kan flygningen bli naturlig och en behaglig upplevelse.
Lita på flygplanskonstruktörerna och piloterna, och njut av flygningen!
Lycka till!
Kontrollerad flygning innebär att alla krafter som påverkar flygplanet är i jämvikt och i balans med varandra.
Den första fasen av flygningen, starten, innebär att ett stillastående flygplan börjar rulla på marken, och sedan att rullningen övergår till flygning. För att detta skall ske måste hastigheten genom luften öka tillräckligt för att vingarna skall få lyftkraft.
Motorernas kraft ökas gradvis och farten tas upp till flygfart.
Inflygning och landning innebär det motsatta. Från att flyga på hög höjd med hög hastighet skall höjden och farten gradvis minskas så att landningen kan ske lungt och stilla. Förberedelserna för landningen påbörjas alltså redan långt tidigare med inflygningen.
Starten är som en grandios öppning i en opera, en rock konsert eller som då vattenmassorna släpps på i ett vattenfall. Kraften släpps loss och vi trycks bakåt i sätet då farten ökar. Strax innan flygfarten uppnås så roterar vi, det vill säga nosen höjs och sedan flyger vi! Helt underbart!
Jag kan dock säga att det var en något märklig känsla första gången som jag satt i kabinpersonalens säte och startade baklänges. Man är ju van vid att tryckas bakåt i sätet under start, inte att åka framåt och hänga i säkerhetsbältet...
Som pilot är starten också fin. Man ser hur banan breder ut sig framför flygplanet. Vi får meddelande från tornet att vi har klart att starta. Långsamt drar vi på gasen till fullgas och vi accelererar längs mittlinjen av banan tills dess att vi har tillräcklig fart för att lyfta.
Landningen är också jättefin om det är lugnt och stilla.
En fin landning är som ljuv och vacker musik. Helt underbar!
Med ökande klaff- setting, succesivt minskande höjd och minskande fart så flyger vi in mot fältet.
Vi flyger in över banan med nosen något höjd och vi närmar oss marken. Själva utflytningen, då vi flyger på markeffekten över banan, innebär att luftkudden mellan vingarna och marken håller oss flygande medan farten minskar ytterligare vilket gör att landningen blir mjuk.
Vi landar på huvudhjulen först och sedan sänker vi nosen så att även noshjulet tar mark. Efter landningen går spoiers upp på ovansidan av vingarna för att ta bort lyftkraft, reversering med motorerna då luftströmmen vänds framåt för att bromsa upp flygplanet på banan. Vilken härlig känsla! Den sista bromsningen gör vi med hjulbromsarna, vi fäller in klaffarna och taxar stilla och försiktigt av banan in på taxibanan.
Om det blåser och / eller är turbulent så kan landningen upplevas som mer dramatisk, men kom då ihåg att det finns goda säkerhetsmarginaler så det är bara att ta det lugnt.
Ett litet tips: Följ långsamt med i flygplanets rörelser, spjärna inte emot utan bli ett med flygplanet.
Pröva att slappna av, på så vis kan flygningen bli naturlig och en behaglig upplevelse.
Lita på flygplanskonstruktörerna och piloterna, och njut av flygningen!
Lycka till!
måndag 2 juli 2012
Glad sommar!
Jag måste få berätta om en ung pojke som jag råkade överhöra.
Det var en ung pojke på 4 - 5 år på planet idag som sa till sin pappa:
"- Åh, jag gillar att flyga!"
Det kom så spontant och från hjärtat.
Ja, jag håller fullständigt med! tänkte jag...
Men jag tänkte också att nog vore det underbart om alla människot kunde få känna så.
Jag kom då också att tänka på min kollega som jobbat som flygvärdinna i många år.
Jag minns att hon brukade säga till oroliga passagerare:
"-Jag är mamma och jag har små barn där hemma...
Tror du att jag skulle stänga in mig i den här plåtburken tio kilometer upp i luften varje dag om jag trodde att det var farligt???"
Idag var det lite turbulent vid moln- genomgångarna, det kan vara så när man skall passera genom upptornande moln, men annars var det en helt underbar flygdag.
Jag önskar att alla människor kunde få uppleva tjusningen med att flyga!
Lycka till med sommarsemesterns flygningar!
Glad sommar!
Det var en ung pojke på 4 - 5 år på planet idag som sa till sin pappa:
"- Åh, jag gillar att flyga!"
Det kom så spontant och från hjärtat.
Ja, jag håller fullständigt med! tänkte jag...
Men jag tänkte också att nog vore det underbart om alla människot kunde få känna så.
Jag kom då också att tänka på min kollega som jobbat som flygvärdinna i många år.
Jag minns att hon brukade säga till oroliga passagerare:
"-Jag är mamma och jag har små barn där hemma...
Tror du att jag skulle stänga in mig i den här plåtburken tio kilometer upp i luften varje dag om jag trodde att det var farligt???"
Idag var det lite turbulent vid moln- genomgångarna, det kan vara så när man skall passera genom upptornande moln, men annars var det en helt underbar flygdag.
Jag önskar att alla människor kunde få uppleva tjusningen med att flyga!
Lycka till med sommarsemesterns flygningar!
Glad sommar!
söndag 5 februari 2012
Några erfarenheter kring flygrädsla
Nedan har jag listat några av mina personliga erfarenheter av att handskas med flygrädda personer.
Erfarenheter ur ett psykiatriskt perspektiv samt i rollen som kabinpersonal.
1. Flygrädsla är vanligt, mycket vanligare än vad man tror.
2. Flygrädsla är något som man inte så ofta talar om öppet.
Speciellt män håller ofta sin flygrädsla för sig själva.
Det tar ett tag innan man ens vågar erkänna för sig själv att man är flygrädd.
Myten lever: - "En riktig karl är inte flygrädd och talar inte om sån't!"
Att lära känna sig själv och att tolka kroppens signaler är första steget att bli
fri från rädslan.
3. Man kan märka att någon är flygrädd till exempel genom att den flygrädde:
- Ställer konstiga frågor
- Är orolig för händelser ombord
- Uppträder nervöst
- Är motoriskt orolig, svettig, andas häftigt
- Koncentrerar sig hårt på något, tex en bok eller tidning
- Uppträder stökigt
- Inte vill inrätta sig efter regler ombord
- Är berusad
4. Flygrädsla kan vara: - Lätt - Medelsvår eller - Svår.
5. Svår flygrädlsa förekommer ofta tillsammans med annan psykiatrisk sjuklighet.
Detta kan vara till exempel ångest, depression och sjukdomar som påverkar
stämningsläget tex bipolaritet, personlighetsstörningar, andra fobier etc.
Det kan vara ett delsymptom eller debutsymptom i till exempel någon av dessa
sjukdommar eller tillstånd.
6. Flygrädsla, även svår flygrädsla, går ofta över med tiden.
Personen kan själv bearbeta sin rädsla, men många gånger klingar rädslan av med
tiden utan yttre påverkan.
7. Det är viktigt att inte förstärka rädlsan genom att fokusera på den, utan att
istället fokusera på det man ska göra, tex att åka på semester.
8. Flygrädsla drabbar inte bara den flygrädde själv, utan påverkar ofta också
flera personer i den flygräddes närhet.
Som närstående / medmänniska / terapeut / är det viktigt att inte förstärka
flygrädlsan.
Gå inte in i rädlsan med den flygrädde, utan stötta i stället och ge positiv
feedback.
9. Den flygrädde kan ofta reagera negativt om personer i omgivningen försöker
att "stressa på" förloppet att komma över sin flygrädsla.
10. Kognitiv beteendeterapi, avslappning eller stämningshöjande läkemedel
(tex SSRI) kan förbättra eller hjälpa i svårare fall.
Alkohol i liten mängd eller lugnande tabletter kan tillfälligt lindra rädlsan,
men är ingen bra lösning. När man flyger skall man vara nykter!
Tänk också på att alkohol dessutom har en kraftigare effekt under flygning!
Att ha en liten dos lugnande (Bensodiazepin) med sig i reserv, brukar vara ett
bra knep. Blotta vetskapen att den finns att ta till i reserv brukar räcka för
att bli lugn.
Tala med Din läkare!
Lycka till! Ge inte upp!!!
Erfarenheter ur ett psykiatriskt perspektiv samt i rollen som kabinpersonal.
1. Flygrädsla är vanligt, mycket vanligare än vad man tror.
2. Flygrädsla är något som man inte så ofta talar om öppet.
Speciellt män håller ofta sin flygrädsla för sig själva.
Det tar ett tag innan man ens vågar erkänna för sig själv att man är flygrädd.
Myten lever: - "En riktig karl är inte flygrädd och talar inte om sån't!"
Att lära känna sig själv och att tolka kroppens signaler är första steget att bli
fri från rädslan.
3. Man kan märka att någon är flygrädd till exempel genom att den flygrädde:
- Ställer konstiga frågor
- Är orolig för händelser ombord
- Uppträder nervöst
- Är motoriskt orolig, svettig, andas häftigt
- Koncentrerar sig hårt på något, tex en bok eller tidning
- Uppträder stökigt
- Inte vill inrätta sig efter regler ombord
- Är berusad
4. Flygrädsla kan vara: - Lätt - Medelsvår eller - Svår.
5. Svår flygrädlsa förekommer ofta tillsammans med annan psykiatrisk sjuklighet.
Detta kan vara till exempel ångest, depression och sjukdomar som påverkar
stämningsläget tex bipolaritet, personlighetsstörningar, andra fobier etc.
Det kan vara ett delsymptom eller debutsymptom i till exempel någon av dessa
sjukdommar eller tillstånd.
6. Flygrädsla, även svår flygrädsla, går ofta över med tiden.
Personen kan själv bearbeta sin rädsla, men många gånger klingar rädslan av med
tiden utan yttre påverkan.
7. Det är viktigt att inte förstärka rädlsan genom att fokusera på den, utan att
istället fokusera på det man ska göra, tex att åka på semester.
8. Flygrädsla drabbar inte bara den flygrädde själv, utan påverkar ofta också
flera personer i den flygräddes närhet.
Som närstående / medmänniska / terapeut / är det viktigt att inte förstärka
flygrädlsan.
Gå inte in i rädlsan med den flygrädde, utan stötta i stället och ge positiv
feedback.
9. Den flygrädde kan ofta reagera negativt om personer i omgivningen försöker
att "stressa på" förloppet att komma över sin flygrädsla.
10. Kognitiv beteendeterapi, avslappning eller stämningshöjande läkemedel
(tex SSRI) kan förbättra eller hjälpa i svårare fall.
Alkohol i liten mängd eller lugnande tabletter kan tillfälligt lindra rädlsan,
men är ingen bra lösning. När man flyger skall man vara nykter!
Tänk också på att alkohol dessutom har en kraftigare effekt under flygning!
Att ha en liten dos lugnande (Bensodiazepin) med sig i reserv, brukar vara ett
bra knep. Blotta vetskapen att den finns att ta till i reserv brukar räcka för
att bli lugn.
Tala med Din läkare!
Lycka till! Ge inte upp!!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)