Flygmedicin - Att må bra på resan

Flygmedicin - Att må bra på resan

När man skall ut och resa med flyg så kan det bli ganska påfrestande även om man "bara" är passagerare. Man skall packa sitt bagage och släpa på tunga väskor.

-" Har jag fått allt med mig nu?"
-"Har jag mitt pass och biljetter med?"
-" kommer jag i tid?"
-" har Du beställt en taxi?"


Miljöer och rutiner som man inte är van vid. Stå i kö, trängas med folk, spänd och förväntansfull inför resan. Rutiner ställs på ända.

Frågor kanske dyker upp som:

-" Var kan jag ta min medicin?",
-" Hur mycket vätskedrivande skall jag ta?"
-" tål jag maten ombord?"

I all denna stress kan det vara bra att planera lite och tänka efter före.
När man hör begreppet flygmedicin, tänker man kanske först och främst på piloternas, kabinpersonalensoch kanske även på trafikledarnas hälsa, men vi får inte glömma bort passagerarnas hälsa.

På de flesta större flygplatser så finns det en läkarmottagning där man kan få hjälp och råd med sin medicin,sina vaccinationer eller andra frågor som man kan tänkas ha.

Läkarmottagningarna brukar vara bemannade åtminstone med en sjuksköterska, men deras öppethållande är iblandganska begränsat, om vi inte talar om de allra största flygplatserna som London Heathrow eller J F K i New York.
Naturligtvis bör Du även prata med din vanliga läkare innan Du åker om det är något speciellt som Du undrar över.

Tips till den vanlige resenären:

Ett bra tips är att försöka slappna av innan resan och vara utvilad innan man startar.

Till personer som är över trettio år fick jag av en av min professor i farmakologi lära mig att man skall rekommendera en Magnesyl innan avresan för att minska risken för att blodet levrar sig och bildar blodproppar om man flyger långa sträckor och sitter still under lång tid.

Man bör ju då förstås veta att man inte är allergisk mot acetylsalicylsyra och att man inte har någon sjukdom som gör att man har extra lätt för att blöda.

Innan Ni gör det tycker jag att ni skall tala med Er läkare. Det finns gott om tillfällen då man inte skall ta acetylsalicylsyra, ASA.

Till exempel om man är allergisk mot ASA, om man lider av astma, om man har lätt för att blöda, om man har en blödnings / koagulations defekt, om man har magsår, gastrit.

Vissa nedärvda sjukdomar som polycystisk njursjukdom, mm.

För att minska risken för blodproppar och ansamling av vätska i benen kan man också röra på benen, "trampa symaskin", och också gå en sväng i flygplanet då och då för att få röra på sig.

Passerar man över många tidszoner och flyger till ett ställe med en annan tid brukar jag säga att man skall "sova sig in i,och ut ur en dygnsrytm. Detta är något som jag själv märkt fungerar bra även om man som jag ibland brukar jobba nätter.

Tips till resenärer med särskilda medicinska tillstånd:

Gravida kvinnor – tala med din läkare / barnmorska innan resan och hör med flygbolaget i tveksamma fall.Diabetiker – Lev som vanligt, säg till om diabeteskost.

Allergiska tillstånd
– Specialmat kan beställas på de flesta bolag.
Vegetarianer
– Vegetarisk mat finns ofta att beställa innan.

Det fallande lufttrycket

Det som är specifikt för flygning och flygmedicin är det fallande lufttrycket på högre höjder.

Den friske passageraren känner av detta mest som ett tryck i öronen vid stigning och nedstigning.I ett flygplan med tryckkabin faller trycket cirka 100 mm Hg, vilket motsvarar cirka 1200 m höjd. I ett flygplan utan tryckkabin är trycket ibland lägre på grund av att flyghöjden går upp till flygnivå 100,det vill säga cirka 3000 m.

Om man är förkyld och täppt i näsan, öron och bihålor, kan man drabbas av värk, illamående och kräkningar.Mitt knep är då att inför flygningen se till att jag har tagit avsvällande näsdroppar / spray som Nezeril, Otrivin eller Nasin.

Jag brukar också ta ett preparat som heter Rinexin, som torkar ut nässlemhinnan. Vissa personer kan reagera med bland annat trötthet på denna medicin, så jag brukar ta barn dosen. Det tycker jag hjälper bra om man tar den några timmar innan flygningen. Jag brukar också ta en tablett med smärtstillande och feber nedsättande till exempel Alvedon, Curadon, eller Reliv.
Naturligtvis bör man inte flyga som pilot om man inte mår bra och inte heller ta dessa läkemedel.

Hjärt- och lungsjuka – Patienter med hjärtproblem;
angina pectoris, klaffvitier, klaffproteser, grav anemi,bör rådfråga sin läkare innan flygning.

Pacemaker patienter kan flyga utan problem.

Patienter med grav Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom, KOL som normalt ligger nära gränsen för god syresättning,kan få svårt att andas om trycket faller. Dessa patienter bör noga konferera med sin läkare innan flygning.

Patienter med "Dåliga tänder" – kan drabbas av vad som kallas för Barodontalgi.
Detta beror på att pulpavävnaden itanden är inflammerad, och då trycket sjunker utvidgas vävnaden och i den lösta gaser så att nerven i tanden kommer i kläm.
Ganska ovanligt, men ett bra tandstatus är nödvändigt för flygande personal.

Några allmänna råd:
I kabinen är det ofta torr luft, detta kan leda till uttorkning om man inte dricker ordentligt.Det kan leda till trötthet, illamående, lätt feber och huvudvärk. Då är det förstås viktigt att man inte dricker alkohol, för det leder ju till ännu mer uttorkning och huvudvärk.

Bär löst sittande kläder och skor. Att gäspa och svälja underlättar öronens tryckutjämning.Spädbarn kan få gråta under start och landning i stället för att sova.
Detta anses av vissa vara bra för att deras öron snabbare skall tryckutjämnas.
Undvik svullna underben genom att röra på dem," trampa symaskin".

Planera resan i god tid.

Ät inte för mycket mat, drick inte sprit, eller kolsyrad dryck.
Vila 24 timmar efter flygningen, och fatta inte viktiga beslut direkt efter en lång flygning.
Ett lätt laxerande medel kan vara bra att ha med sig på resan.
Ett lätt lugnande medel kan vara bra om man är orolig.
En dag- flygning, kan vara behagligare än en nattflygning.
Att ta det lugnt före resan är ett bra sätt att förbereda sig.

Om illamående och rörelsesjuka.

Vi har flera olika balansorgan i kroppen som hjärnan använder för att orientera sig till omgivningen. Det viktigaste balansorganet är båggångarna i mellanörat. De reagerar främst på lägesförändringar och acceleration i alla tre rörelse- axlar. Vi har dessutom muskel- och sen- organ som ger information om musklernas spänning och ledernas positioner.
Receptorer i magen känner av rörelse och receptorer i sittmuskler känner av hur tyngdpunkten förändras. Ögonens synintryck jämförs med denna information. Det är då konflikt uppstår mellan dessa sinnesintryck som hjärnan tar in och som gör att vi känner illamående.

Vi kan bli illamående av många olika orsaker. Klart är att psykologin spelar en mycket stor roll. Undersökningar som gjorts med medel mot illamående där man jämfört placebo, sockerpiller, med verksam substans visar att sockerpillren hjälpte hos fler än femtio procent av de som tog dessa mot illamåendet. Det är alltså viktigt hur vi känner oss till mods.
Att vara utvilad, att känna sig sval och avstressad, att ha ätit och druckit ordentligt kan hjälpa till att förebygga illamående. Det finns naturligtvis medel som hjälper till att förebygga illamående, men de torde bara bli aktuella i de mest extrema fallen.

Tips: Sätt en tuss med bomull i ena örat. Detta sägs lura balansorganet och minska rörelsesjuka.