tisdag 30 september 2008

Intervju - Lena

- "Hur kan en tidigare så berusande känsla bytas ut mot något så otänkbart och outsägligt hemskt?"

Intervju med Lena.

Lena är en hårt arbetande tonårsmamma. Hon är en av inspirationskällorna till denna sida. Här berättar hon öppenhjärtigt mer om sin flygrädsla.

När vi tillsammans tittar på avsnittet om statistik om hur vanligt flygrädsla är säger hon att hon tillhör de 20 procent som helt avstår från att flyga på grund av sin flygrädsla.

- Hur kan en tidigare så berusande känsla bytas ut mot något så otänkbart och outsägligt hemskt? Säger hon sedan.
Jag tyckte förut att det var härligt att flyga. Det var en härlig känsla att tryckas bakåt i stolen under start.
Så, under en flygning, hände något inom mig. Jag vet inte vad som hände, men efter detta så blev tanken på flygning allt jobbigare.
Ju mer jag tänker på det och desto längre tiden går, desto svårare blir det.

Jag är mest rädd för hur jag skall känna mig på planet.
Jag är rädd för att inte kunna andas, rädd för att huvudet skall explodera.
Det känns som om jag inte har någonstans att ta vägen.. Jag får panik.
Jag är rädd för att hjärtat skall stanna.

Det är inte bara en vanlig klaustrofobi, det är det att jag inte kan komma ut och få luft.
Ändå så ser jag framför mig hur jag kan klara av att flyga. Jag kan visualisera hur jag sitter på planet.
Jag vill klara av att flyga, men jag vet inte hur jag skall klara av att komma dit.
Det är inte heller fråga om en renodlad dödsångest.
Det är klart att man kan ha tankar på hur planet kan störta och att man kan dö, men det är inte någon större del av min rädsla.

Flygrädsla "by proxy". (Flygrädsla genom en närstående person).

När min dotter skulle flyga utomlands så blev jag väldigt orolig. Jag ville att hon skulle ringa så fort som möjligt när hon kom fram.

Det blev något missförstånd. Jag menade ju att hon skulle ringa så fort hon klev av planet, men hon ringde först när hon kom till hotellet.
Jag var så orolig.

När hon kom hem berättade hon om en kvinna på planet. Hon hade varit så rädd att hon kräktes nästan hela tiden under fyra timmar.

Hon måste nog ha fått något lugnande, för på hemresan sov hon hela tiden.

Vägen till målet

Jag tror att det måste få ta tid att komma till den punkt då jag lugnt kan flyga igen, men jag tror att jag behöver ett mål att jobba mot, om något år eller så.
(Det viktigaste för att komma över sin flygrädsla är att få hjärnan, som vet hur liten risk det egentligen är att råka ut för en flygolycka, att närma sig hjärtat med alla sina negativa känslor.
Hur detta skall ske vet jag inte riktigt, men jag tror att det är på god väg med kognitiv träning.)

Förnuft och känsla

Det viktigaste för att komma över rädslan är att öva upp förmågan att få förnuft och känsla att gå hand i hand, det är det som jag skall jobba på.

Idag har känslorna övertaget, men de måste komma i harmoni och balans med varandra.
Detta måste få växa fram genom träning. Jag behöver avdramatisera känslorna inför flygningen och få dessa att minska.

Målet är att bära med mig den normala känslan av avspänning och lugn.

2 kommentarer:

Karin sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Karin sa...

Hej!
Tack för en bra blogg. Förutom min rädsla för att själv flyga, lider jag även av det du kallar "flygrädsla by proxy". Jag skulle gärna vilja läsa mer om det men hittar inte några andra sidor som använder det uttrycket eller som över huvud taget skriver om att vara rädd för andras flygningar. Kan du ge tips?